Såg just thrillern Faces in the Crowd nyss med Mila Jovovich i huvudrollen. Den var verkligen riktigt bra! Jag hade inte särskilt höga förväntningar så jag blev därför glatt överraskad. Jag satt som på nålar under filmen för att den var så himla spännande och Jovovich var fullkomligt fantastisk och väldigt trovärdig som Anna! Men samtidigt känns det ändå efter slutet som om det faktiskt bara räcker en gång att se den, inte mer. Men jag rekommenderar er ändå att se den, ni kommer inte att bli besvikna! Trailern kan ni se här.

Det är så, så, så längesen sist jag såg den här filmen Love Wrecked med Amanda Bynes, Chris Carmack och Jonathan Bennett i huvudrollerna. Och precis som senaste gången jag såg den, älskar jag den lika mycket nu som då. Om möjligt, ännu mer. Den är en väldigt underhållande, mysig och söt film som tåls att ses om och om igen när man har tråkigt! Och den måste jag helt klart inskaffa till min dvdsamling snart också! Och Amanda Bynes är en riktigt härlig, skön och cool skådespelerska - och jag saknar henne så jag hoppas verkligen att hon börjar göra flera filmer snart! Den får 3,5 av 5 stjärnor. Trailern kan ni se här.

Jag såg Hart of Dixie 1x04 In Havoc & In Heat igår. Fantastiskt rolig och kanon avsnitt! Lätt ett av de bästa denna första säsongen. Jag är en riktigt Wade och Zoe sucker, så det är därför det här avsnittet är ett stort plus då det bjuder på saftiga scener med dom (som den på bilden) och sist men inte minst, en helt fantastisk kemi mellan dom. Gud, vilken jävla besvikelse det var att de inte kysstes bara för att det jävla regnet avbröt dom! Men åååh, kan inte de bara kyssa varandra och bli ihop eller åtminstone ha något ihop!? Det måste bara bli Wade och Zoe, annars dör jag! ♥

Men min lilla älskade teddybjörn...! Jag var på akuten hos en veterinär idag med Leo. Jag orkar inte berätta om vad och hur som har hänt igår på kvällen när jag kom hem från Ullared och hur jag upptäckte det och så. Men hur som helst... jag blev skitorolig att det blev värre idag med Leos ögon när jag vaknade i morse. Leo knep med ögonen hela tiden och det kom ut vax hela tiden. Jag var verkligen skraj! Och jag hade också världens ångest. Det känns fan som om jag är mamma till Leo. För jag grät när det visade sig att Leo inte var sig lik. Han brukar vara så busig och vild och han brukar leka jämt och ständigt med katterna. Men inte idag. Han gjorde ingenting. Han ville bara vara nära mig hela tiden, han ville inte släppa mig med blicken vart vi än gick.

Så jag ringde till djurkliniken och frågade om råd. De tyckte att jag skulle dit direkt då Leo kunde kanske ha allvarliga ögonskador av cigaretten. De måste undersöka hans ögon IRL för att veta om det var allvarligt eller ej. Så när vi pratade klart via texttelefonen, fick jag en tid kl tre och jag hade en timme på mig. Så jag åkte dit direkt med Leo med bussen. Och han blev undersökt. Herregud, det var så jävla plågsamt att se honom plågas när de behandlade honom genom att ge droppe i båda hans ögon för att kunna kolla om det fanns ett spår av sår från cigaretten i ögonen och sen spruta i ryggen för att minska smärta. Under tiden han behandlades, hade han grejen på sin nos så att han inte skulle kunna bitas. Vilket han självklart försökte göra om och om igen för att han hade så ont precis innan behandlingen skulle börja, just därför hade han grejen på sig. När undersökningen var klar, visade det sig att cigaretten inte var orsaken. Ögonen var bara svullna och infekterade. Så jag fick ett recept. Sen gick jag till apoketet med Leo i famnen och hämtade ut receptet. Jag ska ge en dropp i båda hans ögon två gånger om dagen och en "spruta" i munnen för att minska smärta en gång om dagen i en vecka.

Så där rök nästan 900 kr för besök, behandling och medicin! Men ja, sånt är livet :( jag håller tummarna och tårna för att han ska bli bra igen och att han ska bli sig själv igen snart! ♥

Varför skulle jag låta honom komma undan med det han gjort? Vore det inte mer rättvist - mer tillfredsställande - att låta honom leva utan någonting alls?
Tanken fick mig nästan att le, så fylld av hat som jag var. Ingen Bella. Inget mördaryngel. Och jag skulle ta ifrån honom så många familjemedlemmar jag kunde. Fast antagligen skulle han kunna lappa ihop dem igen eftersom jag inte skulle få möjlighet att bränna dem. Till skillnad från Bella som aldrig skulle bli hel igen.
Jag undrade om varelsen kunde sättas ihop igen. Det tvivlade jag på. Den var en del av Bella också, så den måste ha ärvt lite av hennes sårbarhet. Jag hörde dess svaga, trummande hjärtslag.
Monstrets hjärta slog. Inte Bellas.
Alla dessa enkla besluten hade jag fattat inom loppet av en sekund. Min kropp vibrerade snabbare. Jag kurade ihop mig, gjorde mig redo att ta språnget mot den blonda vampyren och slita den lilla mördaren ur hennes famn med tänderna.
Rosalie fortsatte nynna för varelsen, ställde ifrån sig den tomma metallflaskan och lyfte upp monstret för att hålla det kind mot kind.
Perfekt. Den nya positionen var idealisk för mitt anfall. Jag lutade mig framåt och kände hettan börja förändra mig medan dragningskraften ökade i styrka - den var starkare än någonting jag upplevt förut, så stark att den påminde mig om en alfas befallning, som om jag skulle knäckas om jag inte lydde.
Den här gången ville jag lyda.
Mördaren tittade på mig över Rosalies axel, med en mer fokuserad blick än hos någon annan nyfödd varelse.
Varma, bruna ögon i en nyans av mjölkchoklad - exakt samma ögonfärg som Bella hade haft.
Skakningarna upphörde tvärt. Hettan flödade igenom mig, starkare än förut, men det var en ny sorts hetta, som inte brände.
Den glödde.
Det var som om allt jag bar inom mig lossnade när jag tittade på den lilla babyn som var hälften vampyr, hälften människa. Allt som band mig till livet klipptes av. Allt som gjorde mig till den jag var - min kärlek till den döda flickan på övervåningen, min kärlek till min far, min lojalitet mot min nya flock, min kärlek till mina bröder, mitt hat mot mina fiender, mitt hem, mitt namn, mitt jag - allting lossnade från mig och föll ut i rymden.
Men jag svävade inte fritt. Ett nytt band förankrade mig där jag stod.
Inte ett band, utan miljoner. Inte band, utan stålkablar. Miljoner stålkablar som förankrade mig i en enda sak - universiums mittpunkt.
Jag såg det nu, hur universium kretsade kring denna punkt. Jag hade aldrig sett universiums symmetri förut, men nu var den glasklar.
Det var inte längre jordens dragningskraft som höll mig kvar på marken.
Det var den lilla flickan i den blonda vampyrens famn.
Renesmee.

Boken Så länge vi båda andas, "Bok två Jacob" sidorna 270-271.

Nu är jag i bussen på väg till stan. För er som har missat, jag ska till bio och se efterlängtade Breaking Dawn part 1 med fem personer kl 18:40. Jag kan knappt vänta! ♥

Idag visades säsongsfinalen av Pretty Little Liars 1x22 For Whom The Bell Tools. Jag har sett det här avsnittet eftersom jag följer ju den i USA-takt, men jag känner ändå för att skriva om den. Precis som första gången jag såg den här finalen, är jag fortfarande lika chockad nu. Ian, Jenna och Garrett jobbar ihop! Och möjligen A också? Eller det är bara Jenna och Garrett nu (och A?) som jobbar ihop, rättare sagt, eftersom Ian dog då A knuffade honom. Men sen försvann hans kropp! Lever han eller är han verkligen död? I så fall, hur kan han vara borta? Och det är bara så sjukt det som hände i slutet på kyrkan också! Stackars Spencer! Men tur att hon är oskadd! Och Ian verkade veta vem A är innan h*n knuffade honom. Vem tusan är A!? Jag är otålig! Är det bara jag eller fick ni också en känsla av att Noel kan vara A av att döma slutet med tjejerna när de fick smset av A? Och hur snällt var det inte av Lucas som tog tillbaka hem Caleb för Hannas skull!? För att han vill se henne lycklig. Vilken bra kompis han är! Vissa av svaren kommer ni få i nästa säsong som börjar direkt nästa vecka i svensk tv samma tid som idag! ♥

Imorgon ska jag äntligen se Breaking Dawn part 1 kl 18:40! Jag kan knappt vänta tills dess! Jag längtar så att jag fan dör! ♥

PS Idag hade jag Twilight-maraton med Ida och en kompis till henne. Nu är jag förberedd inför imorgon! ;D

Efter karaktären Nicks död i The Secret Circle, kom det en ny snyggning. Han heter Chris Zylka och spelar Nicks storebror Jake. En riktigt dösnygg badboy! Jag dreglar hårt! ♥

Senaste film du såg?
Signs med Mel Gibson och Jacque Phoenix i huvudrollerna.

Bästa film du sett?
Jag kan inte bara välja en, så jag väljer några som är bland de bästa filmerna jag sett hittills; Twilight-filmerna, Titanic, Avatar, A Walk to Remember, Letters to Juliet, The Last Song, Remember Me, The Notebook, E.T, Prinsen & jag och Peter Pan. Det finns många till som jag inte orkar nämna här, haha.

Sämsta film du sett?
Open Water. Det är en man och hans fru som typ bara simmar i havet bland hajar under hela filmen. Skitdålig!! Och så är Pretty Woman också bland de sämsta filmerna jag sett!

Nämn en film du kan se 100 gånger om.
Titanic har jag sett över 200 gånger och jag har fortfarande inte tröttnat ännu. Jag kan aldrig få nog av den! Jag kan knappt vänta tills vi äntligen får se den i 3D nästa år!

Vilken typ av film föredrar du?
Thriller, skräck, komedi, drama, romantisk, action ;)

Den vill jag se! Den verkar vara galet bra, precis helt i min smak! Och det är en hel del kända skådisar i den som Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Elizabeth Banks, Stanley Tucci, Liam Hemsworth (supersnyggingen Will i The Last Song), Woody Harrelson, Isabelle Fuhrman (minns ni den galna och elaka Esther som låtsas vara ett barn i Orphan? Ja, det är hon som är Isabelle!) och Donald Sutherland bland annat. Den har svensk biopremiär den 23 mars 2012 ;)

Skådespelare: Wentworth Miller, Dominic Purcell, Amauray Nolasco
Skapare: Paul Scheuring
Regissör: Paul Scheuring
Genre: Drama, action, kriminal, thriller
Åldersgräns: 11 eller 15 år
Speltid: 16 timmar
Produktionsår: 2005-2006

Handling: Michael Scofield är en desperat man i en desperat situation. De flesta skulle göra allt som står i deras makt för att aldrig hamna i Fox River fängelset, men Michael gör allt för att komma in. Hans bror Lincoln har blivit oskyldigt dömd till döden för ett brott han inte begått. Michael rånar i desperation en bank med målet att själv bli inspärrad och, med en invecklad flyktplan, rädda både sig själv och brodern ut ur fängelset. För att allt ska gå i lås krävs inte bara mod, skicklighet och tur... dessutom behöver de ta hjälp av några av fängelsets farligaste fångar...

Bästa avsnittet: Jag älskade flera avsnitt. Bland dom var 1x01 Pilot (säsongsstarten är alltid bäst), 1x06 Riots, Drills and Devil (upplopp i fängelset), 1x07 Riots, Drills and Devil part 2 (fortsättning följder i upplopp), 1x14 The Rat (ett väldigt känsligt och sorgligt avsnitt helt enkelt), 1x16 Brothers Keeper (det spelar sig tre år tidigare där man får se vad som gjorde att de andra åkte in), 1x18 Bluff (Michael gör allt för att få Haywire på Psyket att rita en bit av hans tatuering som han förlorade när han brände sig eftersom det är just den vägen som han behöver för att flykten ska lyckas), 1x19 The Key (Michael och Saras första kyss, yeah!), 1x21 Go (flykten börjar!) och 1x22 Flight (de är nu ute och kämpar för att hinna med maffian Johns plan).

Bästa karaktären: Michael Scofield utan tvekan! Eftersom han är snygg, smart och intressant och har ett hjärta av guld! Och sen är Sucre, Michaels cellkompis, en absolut favorit också!

Snyggaste karaktären: Michael Scofield igen! Han är bara... så jävla snygg! Hans blåa ögon, hans läppar, hans badboy attityd... grr!

Bästa paret: Michael och Sara! De är så fina ihop, varje gång de är med varandra ser man direkt att de har kemi och att sexuell spänning hela tiden är i luften. Inte ofta man får se ett sånt par på ett fängelse! För att inte snacka om hur mycket det är tydligt att de båda månar om varandra trots att de inte visar det särskilt ofta för varandra, eftersom en relation mellan en läkare och en fånge är ju förbjudet! Jag älskar hur Sara inte kan hjälpa att hon är intresserad av Michael och att hon håller på att bli kär. Detsamma med Michael eftersom från början är hon ju bara en del av hans plan för att flykten ska bli lyckad. Klart att han inte kan hjälpa att han helt plötsligt vill vara där hon är hela tiden senare. Det är en av anledningarna till att de är mitt största favoritpar i serien. Och sen är Sucre och Maricruz ett favoritpar också.

Bäst i säsongen: Allt! Jag kan fan inte välja! Haha ;D

Värst i säsongen: Värst i säsongen måste vara nog... när två av Michaels tåar blev avklippade av maffian John Abruzzi för att han vägrade berätta vart Fibonacci var - en man som John var ute efter att hämnas på för att han satt dit John på livstid. Det var ju bara så himla äckligt att se på! Men trots det, så är det ändå en av mina absolut favoritögonblick xD

Övriga kommentarer: Ingen kommentar. Jag kan bara säga att den här säsongen är hur fantastisk som helst med en massa spänning och action! Det är en topp säsong tveklöst!

Betyg: 5/5

Som ni flesta vet, har jag ju börjat se Prison Break igen. Jag ensam är på den fjärde säsongen nu medan med Ida är vi på den andra säsongen nu. Och eftersom jag har missat att göra samma lista här som Karin som jag först tänkt göra efter jag sett klart en säsong, vilket jag naturligtsvis inte har gjort. Men eftersom jag nu har sett klart första säsongen nyss med Ida, så gör jag listan nu ;)

OH-MY-GOD! JAG LÄNGTAR SOM EN GALNING NU!!! Jag vill se den nu med detsamma! För den verkar ju vara galet bra! Och Kristen Stewart är så vacker som Snövit! ♥

Nu blir det spännande va!? På första platsen kommer ingen annan mindre än Ian Somerhalder som för er och mig är mest känd som Damon Salvatore från The Vampire Diaries. Åh, jag säger bara; hans ansikte, hans blåa ögon, hans mun, hans leende, hans heta blickar, hans sexiga badboy stil, hans mörka kläder, hur han beter sig, hans attityd... jag smälter som smör varenda gång jag ser honom, mmmm! Men jag behöver väl inte ens säga varför överhuvudtaget egentligen? Ni fattar varför han kom på första platsen! Någon som håller med mig? ;)

Ändå sen 3x04 Good Fences har Lincoln ljugit jämt och ständigt för Michael - om Sara. Och nu i det sjätte avsnittet Photo Finish som jag såg klart nyss får han äntligen reda på det då Lincoln blir tvungen att berätta sanningen för honom när han inte lyckas få ett nytt foto på Sara som Michael vill ha som bevis på att hon plus LJ lever innan han skulle rymma med Whistler som Bolaget vill ha. Michaels reaktion är fan bland det värsta jag någonsin har sett i serien! Han krossar verkligen mitt hjärta varenda gång jag ser den hemska scenen och jag gråter lika mycket varenda gång, men trots det så är det ändå en av mina absolut favoritscener och Wentworth Miller är också en fullkomligt fantastisk skådis! ♥

Såg just klart The Lying Game 1x10 East of Emma nyss. Och OMG, det var galet bra! Vilket cliffhanger i slutet också! OH-MY-GOD, 2 januari måste komma NU!

Damn! Ethan och Emma var så jääävla söta tillsammans idag! Ännu sötare var de när de utbytte "I love you". Jag dooog seriöst! Särskilt i deras sista scen där Emma sa att hon älskar honom också och då medans de kysstes, så viskade hon igen att hon älskar honom. Två gånger på en och samma gång. Hon älskar honom verkligen så mycket, det är så klart och tydligt. Jag älskade också hur Ethan kramade henne efteråt. Det var tydligt att han kramade henne så hårt av att döma hur hans arm såg ut. Jag dog ännu mer just då! Jag älskar dom så galet mycket så att jag fan dör om de någonsin gör slut!

Och OMG! Betyder det att armbandet, som Justin gav Laurel, är Annies eller något? Av att döma av Teds min när han såg armbandet! Kan det ha varit honom som gav det till Annie? Och just då, fick jag också en hemsk känsla av att Justin kanske kan ha något med Annie att göra. Kanske han är hennes son? Eller han kanske är en förlorad son till Ted som inte har en aning om det?

Sutton är tillbaka i Phoenix! Hennes enda hämndmotiv nu när hon är tillbaka igen är att berätta sanningen för hennes familj och vänner, eller tja en lögn rättare sagt, om att Emma har stulit hennes liv. Vilket ju inte är helt sant! Hon bad ju faktiskt Emma att ta över hennes liv så att hon kunde sticka till Los Angeles och leta efter deras biologiska mamma. Hur kunde hon anklaga Emma så!? Allvarligt talat, jag blir tokig på Sutton nu! Hon var så himla elak mot Emma i stugan och hon tog klänningen som Emma skulle ha på sig till födelsedagsfesten och Sutton behandlade också hennes egen mamma som skit när de först träffades i huset. Och mest av allt, hon låtsades vara Emma för att kunna kyssa Ethan. Stackars honom när Emma kom och han förstod att det var Sutton han kysste och inte Emma! JÄVLA SUBBA! Sutton, det är bara fan att acceptera att du har förlorat Ethan till Emma! Bara stick och brinn i helvete!

Och OMG! Vilket cliffhanger slut! Annie är i Phoenix! Och Kristin verkar känna igen henne av att döma hur hon sa Annies namn. OMG, OMG, OMG! Undra vad det kommer hända nu framöver? Hur kommer Alec och Ted att reagera över hennes ankomst? Kommer hemligheterna från det förflutna äntligen att avslöjas? Om i så fall, hur kommer alla andra att reagera? Och YEAH, Sutton fick vad hon förtjänade i slutet! Fast jag vill självklart inte att hon dör ändå, hur mycket jag än avskyr henne. Jag menar, serien handlar ju om tvillingarna! Serien vore ingenting utan nån av dem ju!

Jag säger det igen; 2 januari måste komma NUUUU! ♥

Jag såg just ett av Prison Breaks bästa avsnitten i historien 3x01 Orientacion. Michael hamnar i Sonas farligaste fängelse för mordet på Kim från Bolaget fast det egentligen var hans älskade Sara som dödade honom - men han tog på sig skulden för att rädda henne och för att enligt honom, han är skyldig henne det. Hur snällt är inte det?

Men hur som helst... redan i början får man se hur fängelset är. Den är verkligen farlig och HEMSK. Det finns inga vakter överhuvudtaget, bara fria fångar som kan göra vad de vill. I början ser man hur rädd Michael är och hur chockad han är över fängelset. Han förstår ju att han kan vara i livsfara hela tiden, att han måste vara på sin vakt hela tiden för att inte hamna i trubbel som man lätt kan göra i det fängelset. Man får även se en ny sida av Michael också (bilden). Något som man aldrig har sett tidigare! Och man får också se hur mycket han saknar och älskar Sara. Han säger till Lincoln att Sara betyder mycket för honom och att Linc måste leta efter henne. För Michael kan inte förlåta sig själv om något händer Sara. Det gör han klart och tydligt för Linc. Så han sticker och letar runt. Sen ringer telefonen och det är LJ som säger att Linc måste komma till en restaurang och träffa honom och Sara. Men väl där träffar han istället en tjej som vet allt om vem han är och vem Michael är. En skum typ. Senare i slutet kommer han tillbaka till fängelset, rädd och ledsen, och säger att Michael tyvärr måste stanna och hjälpa en kille rymma. En kille som Bolaget vill ha - som finns i fängelset som Michael är i. Han har en vecka på sig. Annars dör Sara och LJ som finns i Bolagets händer!

Det är därför det här är ett av historiens bästa avsnitten av serien! ♥

Imorgon ska jag på röntgenavdelningen på universitetssjukhus kl 07:45. GAME OVER! Det betyder alltså att jag måste upp tidigt imorgon trots att jag har höstlov nu! Grrr! Men så går det tyvärr när jag fick njursten igen för andra gången! Anledningen till att jag ska på röntgen imorgon är för att de ska kolla om njurstenen har försvunnit eller ej. Jag tror att den är borta nu, för jag har inte haft ont sen senaste gången jag åkte in på akuten för en månad sedan.

För er som har missat den delen om njursten helt - första gången jag fick njursten var i mitten av juli nån gång efter Power Big Meet i Västerås. På högra sida i urinvägen. När jag fick det, mådde jag så fruktansvärt illa, kräkades nonstop och hade svinont i högra höften i två raka dagar. Jag var jätteorolig så fort det hade gått två dagar eftersom jag aldrig hade upplevt så jävla svinont förut och aldrig hade spytt nonstop förut i två raka dagar, så jag tänkte åka till akuten för att få veta vad för fel det var på mig och varför - men då gick det över på kvällen efter två dagar av illamående och smärta. Så jag valde att avstå och jag lovade också mig själv att om det skulle hända igen, skulle jag åka till akuten genast. Vilket det gjorde ca tre veckor senare! Först var jag på vårdcentralen vid tolv, sen blev jag skickad till akuten vid tre på eftermiddagen och var där hela dagen tills kl nio på kvällen. De tog en massa blodprov plus kissprov på mig. Det visade sig att det var njursten. Så jag fick tjugo stycken Voltaren (innehållande morfin) som jag skulle dra in i ändtarmen så fort jag kände smärta.
En månad senare åkte jag till röntgenavdelningen där de gjorde röntgen på mig (vid det läget hade jag då inte haft ont i en och en halv vecka) och ca en vecka senare fick jag ett brev där de berättade att njurstenen äntligen var borta. Jag kände ren lycka!
Och efter bara en dryg vecka senare efter röntgenen fick jag samma biverkningar igen - illamående, smärta. Men den här gången var det i vänstra höften. Det hände i skolan - precis innan jag och min fotoklass skulle iväg på ca 2 mils resa för att fotografera nånstans. Jag började gråta och var rädd för jag förstod att det hade hänt igen. Så en skol-tolk skjutsade mig till akuten direkt (och en kompis följde med) där jag fick veta att mina misstankar stämde. Njursten igen! Men nu på vänstra urinvägen och inte på högra urinvägen som förra gången. Jag var helt förtvivlad. Jag förstod ju ingenting om varför det hände igen. Men som tur var, var njurstenen bara små den här gången. Mycket mindre än första gången då den var verkligen stor! En läkare frågade mig om jag hade kvar Voltaren och yes, det hade jag. De skulle jag ta vid behov, precis som senaste gången. Men jag hade inte behövt ta en enda då jag inte hade haft ont sen dess tills nu! Än idag har jag 8 Voltaren kvar och de kommer jag att spara ifall det händer igen en vacker dag x)

Önska mig lycka till för imorgon! Men jag är helt säker på att njurstenen har försvunnit. Den var ju bara små och den skulle jag kissa ut inom kort hade läkaren sagt :)

Lätt den bästa scenen någonsin i Prison Break 2x20 Panama som jag just såg. Nu ska jag försöka göra mitt bästa att förklara varför just den här scenen är den bästa i hela avsnittet.

Man får för första gången se bröderna bråka. Man får se att Michael inte direkt är nöjd med resultatet och allt annat. De grälar mest om Sara. Michael är ledsen över att Sara inte är där med dom som hon skulle ha varit, men hon blev fångad av polisen. Och Michael frågar Lincoln om det är rättvist att de är i Panama och att Sara är i fängelse. Han påstår att ingenting påverkar Lincoln, att han inte verkar bryr sig det minsta om att Sara åkte fast. Sen grälar de om T-Bag där Michael säger "Varje liv han tar är blod på våra händer!". Sen nämner Michael vakten som dödades under upploppet i 1x07. Sen nämner han Veronicas namn, den kvinnan som Lincoln älskade och som sköts ihjäl i 2x01. Och som Linc inte vill höra ett ord om. Sen slutar det med det i gifen ovanför.

Men det är inte allt. Man får också äntligen se att Michael faktiskt har mycket skuldkänslor, mycket mer än man först trodde. För under hela andra säsongen som gick, frågade man sig hela tiden "Hur kan den här godhjärtade killen låta T-Bag gå fri?". Michael visade ju inte det minsta ånger direkt då. Men nu gör han det äntligen i den här scenen. Så därför är det skönt att se att det faktiskt tär på honom och att det tillsist kommer upp till ytan. Men det är också mer än bara T-Bag. Han har också sagt "Vad hette vakten som dödades i upproret som vi startade?" precis innan det som händer i gifen ovanför. Han har skuldkänslor för det också och även för allt annat som har hänt på vägen. Så det är klart att det tär på Michael. Och dessutom ligger det också en skön ironi i att ha åstadkommit det man ville men ändå inte vara nöjd. Det är en intressant konflikt att bära med sig! Därför är den den bästa scenen i hela avsnittet! ♥

Lincoln: Det var faktiskt ingen som tvingade Sara att göra det hon gjorde.
Michael: Om det stillar ditt samvete.
Lincoln: Vad betyder det? Jag bad dig inte att använda henne.
Michael: Det är inte så enkelt.
Lincoln: Om det stillar ditt samvete.
Michael: Vet du vad jag förundras över? Ingenting påverkar dig. Nånsin. Det rinner bara av dig, eller hur? Vi förstör Saras liv och du verkar inte ens bry dig.
Lincoln: Är det vad du tror?
Michael: Vi är här, och Sara är i fängelse. Är det rättvist?
Lincoln: Inget är rättvist. Det handlar inte om din flickvän.
Michael: Vem handlar det om då? Westmoreland? Tweener? LJ?
Lincoln: Sluta!
Michael: Minns du namnet på vakten som mördades på grund av upploppet?
Lincoln: Håll tyst!
Michael: Minns du hans namn?
Lincoln: Håll tyst!
Michael: Du minns säkert Veronicas.
Lincoln: Nämn inte hennes namn en gång till!
Michael: Och T-Bag? Han är ute tack vare oss! Dig och mig. Varje liv han tar är blod på våra händer. Och för vad?
Lincoln: Jag bad dig inte göra det.
Michael: De skulle döda dig, Linc.
Lincoln: Du kanske skulle ha låtit dem.
Michael: Ta tillbaka det där!

Jag har gått och blivit sjuk nu. Igår natt började jag få magont, då kräkades jag ett antal gånger. Tyvärr men sant. Jag är lite förkyld och har lite ont i halsen också, men tack och lov kan jag äta och dricka ändå på det vanliga sättet men då är jag mycket försiktig så att det inte gör ont. Jag hade lite feber förut också, men inte nu längre. Jag är nog på bättringsvägen nu för jag mår lite bättre nu efter att jag bara har lagt på soffan och vilat hela dagen idag. Det enda jag bara har gjort idag är titta på Prison Break och gå ut med Leo. Vilket liv man har när man är sjuk, va? Som tur är, är det bara förkylningen och halsont som är kvar, grr! :(