Lätt den bästa scenen någonsin i Prison Break 2x20 Panama som jag just såg. Nu ska jag försöka göra mitt bästa att förklara varför just den här scenen är den bästa i hela avsnittet.

Man får för första gången se bröderna bråka. Man får se att Michael inte direkt är nöjd med resultatet och allt annat. De grälar mest om Sara. Michael är ledsen över att Sara inte är där med dom som hon skulle ha varit, men hon blev fångad av polisen. Och Michael frågar Lincoln om det är rättvist att de är i Panama och att Sara är i fängelse. Han påstår att ingenting påverkar Lincoln, att han inte verkar bryr sig det minsta om att Sara åkte fast. Sen grälar de om T-Bag där Michael säger "Varje liv han tar är blod på våra händer!". Sen nämner Michael vakten som dödades under upploppet i 1x07. Sen nämner han Veronicas namn, den kvinnan som Lincoln älskade och som sköts ihjäl i 2x01. Och som Linc inte vill höra ett ord om. Sen slutar det med det i gifen ovanför.

Men det är inte allt. Man får också äntligen se att Michael faktiskt har mycket skuldkänslor, mycket mer än man först trodde. För under hela andra säsongen som gick, frågade man sig hela tiden "Hur kan den här godhjärtade killen låta T-Bag gå fri?". Michael visade ju inte det minsta ånger direkt då. Men nu gör han det äntligen i den här scenen. Så därför är det skönt att se att det faktiskt tär på honom och att det tillsist kommer upp till ytan. Men det är också mer än bara T-Bag. Han har också sagt "Vad hette vakten som dödades i upproret som vi startade?" precis innan det som händer i gifen ovanför. Han har skuldkänslor för det också och även för allt annat som har hänt på vägen. Så det är klart att det tär på Michael. Och dessutom ligger det också en skön ironi i att ha åstadkommit det man ville men ändå inte vara nöjd. Det är en intressant konflikt att bära med sig! Därför är den den bästa scenen i hela avsnittet! ♥

Lincoln: Det var faktiskt ingen som tvingade Sara att göra det hon gjorde.
Michael: Om det stillar ditt samvete.
Lincoln: Vad betyder det? Jag bad dig inte att använda henne.
Michael: Det är inte så enkelt.
Lincoln: Om det stillar ditt samvete.
Michael: Vet du vad jag förundras över? Ingenting påverkar dig. Nånsin. Det rinner bara av dig, eller hur? Vi förstör Saras liv och du verkar inte ens bry dig.
Lincoln: Är det vad du tror?
Michael: Vi är här, och Sara är i fängelse. Är det rättvist?
Lincoln: Inget är rättvist. Det handlar inte om din flickvän.
Michael: Vem handlar det om då? Westmoreland? Tweener? LJ?
Lincoln: Sluta!
Michael: Minns du namnet på vakten som mördades på grund av upploppet?
Lincoln: Håll tyst!
Michael: Minns du hans namn?
Lincoln: Håll tyst!
Michael: Du minns säkert Veronicas.
Lincoln: Nämn inte hennes namn en gång till!
Michael: Och T-Bag? Han är ute tack vare oss! Dig och mig. Varje liv han tar är blod på våra händer. Och för vad?
Lincoln: Jag bad dig inte göra det.
Michael: De skulle döda dig, Linc.
Lincoln: Du kanske skulle ha låtit dem.
Michael: Ta tillbaka det där!