Nu kan jag äntligen avslöja den stora hemligheten som hände den 21 augusti som jag nämnde om här. Är ni redo? Jag har gått och skaffat...

En valp! Som jag själv har döpt till Leo. Han hette Dylan från början, men jag ville ändra till Leo då det var finare och då jag kan uttala namnet. Så uppfödaren gick med på det. Nu har han chip där det står klart och tydligt att han heter Leo och att det är jag som är ägare till honom.
När jag fick veta att han har fötts den 2 juli på kvällen, hjälpte Ida mig kontakta uppfödaren då de var vänner på Facebook och det var även ifrån henne också som Ida köpte Katti. Eller hon kontaktade henne utan att jag visste det, rättare sagt, och sa att jag ville ha en. För jag hade sagt till henne förut långt innan att jag skulle vilja ha samma hund som Katti. Det fanns bara Leo och en annan hane som hette Danny. Jag valde Leo för att jag ville inte ha samma färg som Katti. Jag vill ju inte vara en härmapa och det vore också tråkigt om Ida och jag hade samma färg på våra hundar. Katti liknar sin mamma medan Leo liknar sin pappa. Alltså färg. Coolt va!?
Hur som helst... samma dag Leo föddes, bokade jag honom direkt. Så sen dess hade jag längtat som en galning så att mitt hjärta nästan brast! Ändå tills den 21 augusti då jag äntligen fick ta hem honom. Ja, en vecka tidigare pga ett skäl som jag inte orkar berätta här.
Leo är blandras. Han har fem raser i sitt blod. Han är 80% chihuahua, 50% dvärgpincher, 50% Charles King Spaniel, 10% vit terrier och 10% japansk chin. Om jag minns rätt det där med procent, haha.

Jag är så kär i Leo! Han är helt underbar! Jag ångrar mig inte för en sekund att jag köpte honom för 3500 spänn den 21 augusti när jag hämtade honom i Helsingborg. Vi hade alltså åkt totalt 100 mil den dagen, från och till Örebro, bara för att hämta Leo. Galet va!? Men det var fan det värt! Vi åkte kl två på natten och var hemma igen kl kvart i åtta på kvällen. Well... Leo är så go. Så söt. Så härlig. Så livfull. Så lekfull. Så busig. Så vild. Ja, ni förstår nog varför jag är kär i honom. Och nej, det går faktiskt inte att beskriva hur mycket underbar han är! Ni måste bara träffa honom på riktigt för att förstå! Det är vi två mot världen nu. Aldrig att jag lämnar mig ifrån honom. ALDRIG NÅGONSIN!!! Jag älskar dig så mycket, Leo! ♥