Såg just Prison Break 1x10 Sleight of Hand. Och jag känner att jag bara absolut måste berätta om en stor favoritscen från det här avsnittet. Den scenen jag pratar om nu är den på bilden. Den är en så himla söt scen som gör att mitt hjärta smälter varenda gång!

I deras första scen frågade Michael Sara om hon hade en beundrare när han såg blommorna i hennes kontor. Och nej, de var inte från en beundrare utan från hennes far. Sara berättade att det var för att hon fyllde år och att hennes far aldrig firade henne. Att han istället skickade blommorna som bara vissnade på en vecka varenda gång hon fyllde år. Michael led med henne. Sen i deras sista scen försökte Michael uppmuntra Sara så hon sa tack för att han försökte men att det inte fungerade för idag. Men när han gick efter han fick sin insulim, började Sara hålla på sitt skrivbord. Och då fick hon syn på en plastblomma. En ros. Hon tog upp den och bara lyste upp! Hon blev uppmuntrad till slut. Hur gulligt gjort var inte det av Michael!? ♥

Michael: Why are you so cynical?
Sara: Michael, I think there's cunicism and there's realism.
Michael: And there's optimism, hope, faith.
Sara: This coming from an eight toed guy locked up in a penitentiary.
Michael: Toes are overrated.
Sara: Thank you for trying to make me smile but not today.
Michael: You never know.